Digitaliseringen av universiteten har fått stort genomslag i USA och nu förutspår man en liknande utveckling i Sverige. I USA har digitaliseringen lett till att man utvecklat innovativa affärsmodeller och en annorlunda pedagogik. Och vad innebär det? I stället för att anställa fler lärare anlitas speciella ämnesexperter vilka skapar online-föreläsningar av hög kvalitet. Ett annat exempel är att man erbjuder studenterna en personlig rådgivare som både hjälper dem under utbildningen och efter examen. En ytterligare modell är tätare integration med arbetsmarknaden där universitetet ingår partnerskap med stora arbetsgivare. Det här och mycket annat går att läsa om i en studie från Ratio som kom tidigare i år.
Hur skulle då en fortsatt digitalisering av universiteten kunna se ut i Sverige? Pedagogiska modeller som Flipped Classroom använder digitala läromedel och sparar därmed föreläsar- och lärartid. I blandformer som Blended Learning bibehålls ändå viktiga faktorer som den kulturella förankringen, närheten till studenterna och det sociala sammanhanget. Läraren blir mer av en handledare och kan leda intressanta seminariediskussioner istället för att föreläsa. När det digitala verktyget också kan erbjuda en upplevelse för studenten blir lärandet både roligare och mer effektivt och man kan tillägna sig färdigheter som man bär med sig resten av livet.
Undersökningar visar att 80% av det som sägs under en föreläsning har glömts bort dagen därpå. Ändå är det den dominerande undervisningsformen inom högre utbildning i Sverige idag. Vad beror det på? Jag tror att det finns flera förklaringar. Som lärare kan man återanvända föreläsningar år efter år och sparar därmed förberedelsetid. Många universitet premierar föreläsningar med högre ersättning. En timmes föreläsning ersätts med fyra klocktimmar jämfört med att en timmes seminarium ersätts med två. Själv tycker jag, om möjligt, att det är mycket mer givande att undervisa i seminarieform. Där kan man utmana studenterna, få igång en givande diskussion och aktivt ta del av deras lärandeprocess.
I dagsläget saknar studenter många av de kompetenser som näringslivet efterfrågar, exempelvis god planeringsförmåga, samarbetsförmåga och praktisk kunskap. Dessa kompetenser kan läras ut genom upplevelsebaserat lärande, Casemetodik och seminarier. När studenterna tränar upp sociala och kommunikativa förmågor blir de mer attraktiva hos arbetsgivarna och chansen ökar att de får jobb inom sitt ämnesområde. Det tror jag är en av de viktigaste utmaningarna för Sveriges universitet inom de närmaste åren.
Den högre utbildningen måste bli bättre på att matcha utbildningarna mot de kunskaper och förmågor som verkligen behövs i samhället och arbetslivet. Jag tror att de pedagogiska modeller som blandar bra digitala verktyg och nät-undervisning med traditionella klassrums-metoder har en viktig roll. Men det finns rätt mycket kvar att göra. På många universitet och högskolor finns engagerade IKT-coacher och avancerade lärplattformar, men det är långt kvar innan digitaliseringen slår igenom ordentligt. Jag känner mig hoppfull och tror att, i och med en ökad och väl genomförd digitalisering, kan utbildningarna bli effektivare och bibehålla sin höga kvalitet. Om det digitala verktyget är bra gjort och engagerar studenten kan det ge ett komplext lärande som påtagligt bidrar till en ökad kvalitet.
Vi går mot en spännande framtid.
Trevlig sommar!
Vill du kommentera så gör det gärna på vår facebook-sida!
Källa:
Ratios studie ”Mer än bara MOOC:s – hur onlineutbildning påverkar den amerikanska universitetssektorn” av Christian Sandström och Evelina Stadin, Ratio, Karl Lawenius och Therese Tellstedt, Chalmers tekniska högskola.
Några förklaringar:
Blended learning avser en blandning av olika lärmiljöer. Blended learning kombinerar traditionella klassrumsmetoder med mer moderna datormedierade aktiviteter.
Det flippade klassrummet (eng. the flipped classroom) är en form av ”blended learning” med stark tonvikt på att använda sig av digitala verktyg.
Mooc-kurs (eng. Massive Open Online Course), är en storskalig öppen nätkurs.
Casemetodik är en pedagogisk metod som syftar till att ställa studenten inför realistiska problem, beskrivna i ett praktikfall eller ”case”.