Blogg

 

Nyheter

Framtidens arbetsliv och viktiga färdigheter

Hur framtidens arbetsliv kommer att se ut är en stor fråga och vi är många som undrar. Vad kommer vi att jobba med, hur kommer vi att jobba och vilka färdigheter kommer att behövas på framtidens arbetsmarknad?

Vi är redan i den fjärde industriella revolutionen. Digitaliseringen, automatiseringen och robotiseringen är inte längre några framtidsvisioner. Det har skett, det håller på att ske och det kommer att ske. Dagens värld kännetecknas alltmer av att gränserna mellan det fysiska, det digitala och det biologiska suddas ut.

Visst är det spännande? Våra möten kommer snart att se helt annorlunda ut. De kanske sker i en virtuell verklighet, där vi kan sitta vid datorn med ett par VR-glasögon och uppleva att vi är i ett och samma rum som de andra deltagarna. Eller kanske en mix av VR och AR, det senare betyder en förstärkt verklighet. Det går inte att säga hur mixen mellan det digitala och analoga kommer att se ut. Men att den kommer att finnas där vet vi idag med säkerhet.

Det finns naturligtvis risker med denna stora revolution som vi redan är på väg in i med stormsteg. Robotar och datorer tar över fler och fler av människors arbetsuppgifter. Om antalet jobb som försvinner blir betydligt större än de nya som tillkommer får vi problem. Ingen fara än, men det är en utveckling som är omöjlig att stoppa. Vi får lov att anpassa oss till en ny verklighet.

Inom många sektorer kommer behovet av ny arbetskraft att öka. Forskarna menar att 65% av barnen som börjar skolan nu kommer att arbeta i yrken som ännu inte finns. Vi kommer alla att behöva fortsätta lära oss nya saker hela livet. Det betyder också att utbildningarna måste följa med och utvecklas. Jag tror att utbildningen behöver effektiviseras och släppa in den nya tekniken i undervisningen.

Den analoga människan kommer inte att förändras nämnvärt. Men vi lever i en digital värld. Det som händer i den fjärde industriella revolutionen är att betydelsen av kognitiva och sociala färdigheter på en högre nivå ökar.

 

I det nära perspektivet är de 10 viktigaste färdigheterna år 2020

  1. Komplex problemlösning
  2. Kritiskt tänkande
  3. Kreativitet
  4. Personalhantering
  5. Koordinering med andra
  6. Emotionell intelligens
  7. Omdömesförmåga och beslutsfattande
  8. Serviceorientering
  9. Förhandlingsförmåga
  10. Kognitiv flexibilitet

Många av dessa färdigheter lärs inte ut i skolan idag. Men de kommer att efterfrågas i arbetslivet. En del studenter har fått vissa färdigheter med sig hemifrån, eller har dem naturligt. Andra behöver kämpa hårdare. Och det är nu vi kommer in på ”grit”.

Ny forskning beskriver framgångsfaktorn ”grit” som en kombination av uthållighet, inre driv och förmåga att inte ge upp. Det vill säga, det är inte bara begåvade barn som har chansen att bli något stort. Alla som föds har möjligheten, men de måste få tillgång till redskapen.

Det är därför som jag fortsätter kämpa för Good Learning och utvecklingen av bra digitala verktyg som ger alla samma chans att bli framgångsrika. Och då menar jag förstås inte bara ekonomisk framgång. Den framgången gynnar bara några få, det viktiga nu är att få hela världen att fortsätta fungera. Men vi kan inte längre tacka nej till den fjärde industriella revolutionen. Den pågår redan.

Här är några källor:
Framtidens färdigheter i ett digitaliserat arbetsliv, Futurion, 2017:02
World Economic Forum, Employment, Skills and Workforce Strategy for the Fourth Industrial Revolution, 2016
Berger, T. & C. Frey, 2016

Vad tycker lärarna?

Sagan-Vy_Blogg

Barnen älskar Lisbet, berättar Kerstin Spennare, lärare på Ekbergaskolan i Västerås. Lisbet Gemzell är skaparen av läromedlet Sagan ”Landet låångt borta och nära”. Det är en interaktiv saga som kompletteras med Lisbets fantastiska övningar. Barnen talar, sjunger och gör rytmiska övningar inom det gemensamma temat de fyra elementen, luft, jord, eld och vatten. Lisbet har skapat ett material som utmanar barnen och samtidigt hjälper dem att lära känna sig själva bättre.

Lisbet tog med sig Sagan och övningarna och utvecklade materialet tillsammans med Kerstin och hennes elever. Varje gång Lisbet varit där frågade barnen efter henne i veckor, berättar Kerstin entusiastiskt: – När kommer Lisbet nästa gång?

– Barnen får utlopp för sin energi, de får röra på sig och samtidigt ha roligt, säger Kerstin.

Hon berättar att en elev senare både visade med kroppen och ropade med rösten ”Energi, vi behöver mer energi” Det kom från en av Lisbets övningar där barnen använder kroppen och rösten för att skapa energi och arbetar med lusten och viljan att lära sig mer.

Sagan ”Landet låångt borta och nära” är en berättelse i genren Fantasy. Den centrala konflikten behandlar kampen mellan ont och gott. Sagan handlar även om frihet och hur viktigt det är att använda sin fantasi och känna livsglädje.

Första gången barnen lyssnar på sagan är de hänförda. Sagan är spännande och följer en klassisk berättarstruktur och där utkämpas kampen mellan ont och gott. Det finns mycket för barnen att diskutera med sin lärare efter det att de lyssnat på Sagan. Genom övningarna och sångerna om de fyra elementen lever sig barnen in i Sagan och blir delaktiga i berättelsen.

När Lisbet utvecklat sitt material vidare kom hon tillbaka till Kerstin som nu hade hunnit få nya elever. Då hade Lisbet också spelat in övningarna på video. Kerstin tycker att filmerna är mycket bra, det är lätt att följa med och göra efter.

Kerstin ser att hennes elever blir mer och mer orädda, de vågar pröva och apa efter. Efter att ha jobbat med Lisbets material får eleverna med sig lärdomar som de kan ha stor nytta av senare i livet.

Lisbet och barnen

LisbetG_Blogg

Good Learnings bloggare Louise Lindbom bokade en intervju med Lisbet Gemzell för att få veta mer om hennes tankar och pedagogiska metod och hur hon arbetar med barn. Lisbet är skaparen av det interaktiva läromedlet Sagan ”Landet låångt borta och nära”. Lisbet har utvecklat Sagan och övningarna till ett läromedel under flera år. I samarbete med barnen och deras lärare har Lisbet sökt sig fram och finslipat materialet till ett färdigt läromedel.

– Mitt intresse för rytm började när jag undervisade hela klasser på lågstadiet i röst, tal och framförande, berättar Lisbet. Jag upplevde att när barnen upplevde rytmen i hela kroppen så slappnade de av, vilade i rösten och talet blev klart.

Jag glömmer aldrig när jag lärde ut min visa om rytmen i skolan. Vi stod alla i ring och skulle känna rytmen genom att hålla varandra i händerna och flytta över tyngden från höger till vänster – så tillbaka igen och på så sätt uppleva den gungande rytmen i ringen. En liten kille som stod mitt emot mig, som ofta var stökig och störde stod nu och slet i sina kompisar, men plötsligt ser jag hur han slappnar av och jag hör honom sjunga med sin lite hesa röst: -kan du känna rytmen i kroppen, rytmen i kroppen. Han ler med hela ansiktet och han gungar i rytm tillsammans med de andra och hans röst är glad.

BarnTeckningar_11_Blogg

Bilden: Lisbet är mycket glad för alla teckningar hon fått av fantasifulla barn, inspirerade av hennes lektioner

Lisbet arbetar efter tre ledord, vare sig hon arbetar med barn eller vuxna: Lyssna – Experimentera – Gestalta. Först måste man lära sig att lyssna, hur låter min röst, hur låter andras röster. Sen experimenterar man, genom att tala högt lågt, långsamt, fort, lägger in olika känslor, rösten är arg, glad, trött och så vidare. Därefter gestaltar man och tar in rösten i hela kroppen och i sitt sinne. Det ger en frihet att man kan låta på så många olika sätt.

Lisbet berättar att en av de första sakerna hon upptäckte när hon var ute i skolan var att barnen ofta inte har någon klassrumsröst. De har en skrikröst som de använder på skolgården och en kompisröst som de använder bland sina vänner. Lisbet gjorde en övning med barnen för att lära dem förstå skillnaden på att skrika och ropa . -När man ropar är man lugn och använder långa vokaler, säger Lisbet. Men när man skriker använder man korta vokaler och det gör ont i halsen. Vi övade i gymnastiksalen, två och två fick barnen ropa. Det ger en härlig känsla när man får ”tala ut.”

– Barn har så oerhört lätt att ta till sig saker med hela sitt jag, som de känner för och tycker om, säger Lisbet.

Framtidens digitala universitet

Digital school_1&0_Blogg

Digitaliseringen av universiteten har fått stort genomslag i USA och nu förutspår man en liknande utveckling i Sverige. I USA har digitaliseringen lett till att man utvecklat innovativa affärsmodeller och en annorlunda pedagogik. Och vad innebär det? I stället för att anställa fler lärare anlitas speciella ämnesexperter vilka skapar online-föreläsningar av hög kvalitet. Ett annat exempel är att man erbjuder studenterna en personlig rådgivare som både hjälper dem under utbildningen och efter examen. En ytterligare modell är tätare integration med arbetsmarknaden där universitetet ingår partnerskap med stora arbetsgivare. Det här och mycket annat går att läsa om i en studie från Ratio som kom tidigare i år.

Hur skulle då en fortsatt digitalisering av universiteten kunna se ut i Sverige? Pedagogiska modeller som Flipped Classroom använder digitala läromedel och sparar därmed föreläsar- och lärartid. I blandformer som Blended Learning bibehålls ändå viktiga faktorer som den kulturella förankringen, närheten till studenterna och det sociala sammanhanget. Läraren blir mer av en handledare och kan leda intressanta seminariediskussioner istället för att föreläsa. När det digitala verktyget också kan erbjuda en upplevelse för studenten blir lärandet både roligare och mer effektivt och man kan tillägna sig färdigheter som man bär med sig resten av livet.

Undersökningar visar att 80% av det som sägs under en föreläsning har glömts bort dagen därpå. Ändå är det den dominerande undervisningsformen inom högre utbildning i Sverige idag. Vad beror det på? Jag tror att det finns flera förklaringar. Som lärare kan man återanvända föreläsningar år efter år och sparar därmed förberedelsetid. Många universitet premierar föreläsningar med högre ersättning. En timmes föreläsning ersätts med fyra klocktimmar jämfört med att en timmes seminarium ersätts med två. Själv tycker jag, om möjligt, att det är mycket mer givande att undervisa i seminarieform. Där kan man utmana studenterna, få igång en givande diskussion och aktivt ta del av deras lärandeprocess.

I dagsläget saknar studenter många av de kompetenser som näringslivet efterfrågar, exempelvis god planeringsförmåga, samarbetsförmåga och praktisk kunskap. Dessa kompetenser kan läras ut genom upplevelsebaserat lärande, Casemetodik och seminarier. När studenterna tränar upp sociala och kommunikativa förmågor blir de mer attraktiva hos arbetsgivarna och chansen ökar att de får jobb inom sitt ämnesområde. Det tror jag är en av de viktigaste utmaningarna för Sveriges universitet inom de närmaste åren.

Den högre utbildningen måste bli bättre på att matcha utbildningarna mot de kunskaper och förmågor som verkligen behövs i samhället och arbetslivet. Jag tror att de pedagogiska modeller som blandar bra digitala verktyg och nät-undervisning med traditionella klassrums-metoder har en viktig roll. Men det finns rätt mycket kvar att göra. På många universitet och högskolor finns engagerade IKT-coacher och avancerade lärplattformar, men det är långt kvar innan digitaliseringen slår igenom ordentligt. Jag känner mig hoppfull och tror att, i och med en ökad och väl genomförd digitalisering, kan utbildningarna bli effektivare och bibehålla sin höga kvalitet. Om det digitala verktyget är bra gjort och engagerar studenten kan det ge ett komplext lärande som påtagligt bidrar till en ökad kvalitet.

Vi går mot en spännande framtid.

Trevlig sommar!

Vill du kommentera så gör det gärna på vår facebook-sida!

Källa:

Ratios studie ”Mer än bara MOOC:s – hur onlineutbildning påverkar den amerikanska universitetssektorn” av Christian Sandström och Evelina Stadin, Ratio, Karl Lawenius och Therese Tellstedt, Chalmers tekniska högskola.

Några förklaringar:

Blended learning avser en blandning av olika lärmiljöer. Blended learning kombinerar traditionella klassrumsmetoder med mer moderna datormedierade aktiviteter.

Det flippade klassrummet (eng. the flipped classroom) är en form av ”blended learning” med stark tonvikt på att använda sig av digitala verktyg.

Mooc-kurs (eng. Massive Open Online Course), är en storskalig öppen nätkurs.

Casemetodik är en pedagogisk metod som syftar till att ställa studenten inför realistiska problem, beskrivna i ett praktikfall eller ”case”.

Frilansspelet utvärderat på Umeå universitet

UmuVecka_BIT+Manus_KlassBild_01C_Blogg

Nu är det verifierat att Frilansspelet fungerar som läromedel.

Vi lät två studentgrupper mötas i ett samverkansprojekt på Umeå universitet under några dagar i mars. En grupp beteendevetarstudenter med it-inriktning och en grupp manusförfattar-studenter som går en konstnärlig utbildning och i hög grad kommer att frilansa under sitt yrkesliv. Vi använde oss av den pedagogiska modellen Flipped Classroom. Studentgrupperna fick spela Frilansspelet, vara aktiva i seminariediskussioner,  testa och utvärdera. Manusstudenterna har spelat Frilansspelet som blivande frilansare medan BIT-studenterna dels spelat som studenter och dels tagit perspektivet tjänsteinnovation i sin utvärdering.

BIT-studenterna menar att Frilansspelet är en social innovation. Det bidrar till lärande för den grupp i samhället som vill satsa på en frilanskarriär. Studentgruppen tycker sig också se en sorts processinnovation eftersom spelet är ett komplement i utbildningen och effektiviserar läroprocessen. De slår fast att Frilansspelet även är en upplevelseinnovation där studenterna får känna på yrkeslivet som frilans eller projektanställd. Att simulera verkligheten är en bra grund för värdeskapande processer hos studenten. En av utvärderingsgrupperna slår fast att Frilansspelet tillsammans med lärarledda seminarier fungerar mycket bättre än föreläsningar.

I utvärderingen fick vi bekräftat att det är just upplevelseinnovationen som gör Frilansspelet unikt. BIT-studenterna såg ett värde i att spela spelet nu, men tror också att värdet fortsätter att öka långt fram i tiden när studenten kommit ut i arbetslivet.

BIT-studenterna konstaterar att spelet skapar tankar och känslor kring att överleva som entreprenör. En känsla är att man får betalt för allt slit, lön för mödan.

Flera av manusstudenterna tycker att Frilansspelet är ”roligt” och ”beorendeframkallande”, men också pedagogiskt. Kalenderfunktionen i spelet är en jättebra övning inför den verkliga yrkesrollen. Spelet tydliggör tid kontra resurser och pengar. Och att man, för att hålla sig “ovan ytan” inte kan arbeta hur mycket som helst.

Efter att studenterna spelat Frilansspelet fångade vi upp frågor och tankar genom diskussioner i mindre grupper och återkoppling i helgrupp. Det fanns många funderingar kring vad som händer om man missar en deadline, hur det går om man blir sjuk i spelet och på vilket sätt man kan tjäna pengar på sina frilansuppdrag och inte behöva ta extrajobb för att klara hyran. Eftersom spelet är så konkret blir diskussionen också det och plötsligt är det roligt att diskutera pengar och kunder just för att det är en upplevelse som ligger till grund för seminariet.

Den senaste forskningen visar att näringslivet efterfrågar andra kompetenser än vad det svenska utbildningsväsendet levererar. Kompetenser såsom god planeringsförmåga, noggrannhet, god attityd och samarbetsförmåga värderas högt (Olofsson m.fl. 2014). Enligt Karlson och Fergin (2013) saknar arbetsgivarna främst förmågor såsom praktisk kunskap och omdömeskunskap.

Vi på Good Learning är glada för att vi fick en så bra utvärdering av vårt läromedel Frilansspelet. Vi hoppas också att fler ska våga prova att använda spelet i undervisningen och därmed ge studenterna värdefulla redskap inför ett arbetsliv i förändring.

Kontakta mig gärna om du vill veta mer om utvärderingen.

louise@goodlearning.se

Entreprenörskap vs Entreprenöriellt förhållningssätt

 

BloggSkor-1

Vad är vad?

Entreprenörskap är något man gör medan entreprenöriellt förhållningssätt är ett sätt att tänka.

Många sätter likhetstecken mellan entreprenörskap och företagande. Det kan vara så. En del entreprenörskap leder till företagande vilket är mycket bra. Men det behöver inte vara så. Entreprenörskap kan också ses som en dynamisk process som leder till förändring, där handlingar leder till något positivt, men inte nödvändigtvis till ett företagande.

Ett entreprenöriellt förhållningssätt är mer ett synsätt, en mentalitet som handlar om förhållningssättet till livet, arbetet och de egna drömmarna. Något som blir allt viktigare i dagens yrkesliv. Det entreprenöriella förhållningssättet finns bland annat inom skolvärlden där man talar mycket om entreprenöriellt lärande. Man menar att nyskapande tankar bidrar till samhällsförändringar och måste uppmuntras redan hos små barn. Inom kulturella och kreativa näringar talar man mycket om att ett entreprenöriellt förhållningsssätt kan hjälpa frilansare och konstnärer att nå ut och väcka intresse för sig själva och sin konst.

Personer jag pratar med har ofta antingen positiva eller negativa associationer när jag säger ordet entreprenörskap. De negativa associationerna leder i regel in i en diskussion om marknadsekonomi och tanken på att låta marknadskrafterna styra i samhället: entreprenörskap associeras då enbart med hungern efter att tjäna pengar. Men de positiva reaktionerna är i klar majoritet. När jag deltog i NEKKU-nätverket, som bland annat Tillväxtverket stod bakom, diskuterade vi ingående vad begreppet entreprenör står för idag. En lärare sa: Entreprenören är en mellanrumsfinnare. Det är en person som ser möjligheter där andra kanske bara ser hinder.

Jag brukar säga att Frilansspelet lär ut delar av både entreprenörskapet och det entreprenöriella förhållningsssättet. Det är mycket grundläggande faktorer vi har lagt in i spelet. När man upplever sambanden mellan saldo, kunder, kontakter och anseende förstår man bättre vad som krävs för att lyckas i frilanslivet. Det har kommit många nya tjänster som gör att man inte ens behöver ha egen firma för att frilansa. Det är självklart upp till var och en men kunder, kontakter och relationer måste man skaffa sig oavsett i vilken form man väljer att verka i sitt frilansliv.

En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på dem som kommer ut i arbetslivet idag. Andelen svenskar som ägnar sig åt entreprenörskap har nästan fördubblats under perioden 2007-2013, från 4,2 procent av befolkningen till 8,3 procent år 2013 enligt GEM (Global Entrepreneurship Monitor). Om sex år beräknas det finnas fler frilansare och konsulter än heltidsanställda i USA. Att anlita experter som frilansare är billigare och skapar stor flexibilitet, då många jobbar hemifrån.

Entreprenöriell mentalitet handlar om en persons förhållningssätt till livet, arbetet och sina drömmar, attityden till andra och sig själv och vilka attityder man har till idéer. Jag tror att det är viktigt för unga människor att träna på ett förhållningssätt där man ser möjligheter och ser sig själv som en aktiv person i sitt yrkesliv, oavsett vilket yrke man väljer. Det är viktigt att komma ihåg att individens inneboende resurser är stora och siktar man högt kommer man ofta en bra bit på väg. En entreprenör behöver ett entreprenöriellt förhållningssätt för att lyckas.

 

Fakta:

Den definition som Tillväxtverket använder kan betraktas som allmänt accepterad i Sverige och de andra nordiska länderna: ”Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella och ekonomiska sammanhang”.

Good Learning på Brännerigatan

Just nu är vi mellan två och fyra som jobbar på Good Learnings kontor på Södermalm i Stockholm. Vårt kontor ligger i Sofo, närmare bestämt i södra Sofo, intill en idyllisk liten park som heter Bryggartäppan. Där leker barnen hela dagarna under fruktträd, hägg och syren. Parken har utformats med inspiration från de stockholmsmiljöer som skildras i Per Anders Fogelströms roman ”Mina drömmars stad”. Vi håller till i ett gult hus som stod klart 1927. En del av Södermalms historia, alltså.

bryggartäppanSkylt2

Brännerigatan har tidigare, tillsammans med Gotlandsgatan och Bjurholmsgatan, hetat Sandbergsgatan, Nya Sandbergsgatan, Sandbergs gränd och Sandbergs Tvärgränd. De olika gatunamnen kom av att Södermalm på 1600-talet genomkorsades av en del av en stor grusås som kallades Sandberget. Bryggartäppan, den lilla parken snett mittemot Brännerigatan 5, är en gammal fruktträdgård som ursprungligen tillhörde husen norr om parken. Dessa byggdes på 1700-talet av Olof Ström, handelsman och bryggare. Bryggeriet som inrymdes där var ett av stadens största bryggerier. Senare köpte staten bryggeriet och använde det till kronobränneri fram till 1785. Under 1960- och 1990-talen renoverades och byggdes husen om till bostäder och konstnärsateljéer.

När företaget invigde lokalen hösten 2006 tog vi vara på historien och serverade vår egen specialbrygd som välkomstdrink. Det var inte hembränt men väl hemkryddat brännvin som föll många i smaken. Det föranledde oss också att även servera en liten minibit med sill och bröd, starka drycker kräver ju som bekant någon form av tilltugg.

Vi började bygga lokalen redan under sommaren 2006. Det hade varit garage i källaren under många år och golvet var inte helt plant. Vi behövde lägga ut ett och ett halvt ton flytspackel på golvet innan själva golvplattorna kunde läggas. Det var mitt i sommaren och för att inte spacklet skulle torka för snabbt så lade vi plast ovanpå. Golvläggningen gjordes av proffs och resultatet blev ett helt plant golv med svarta och vita stenplattor, tåligt och snyggt. När golvet väl var på plats var det dags att måla, bygga pentryt och dra elen som vi ville ha den. Det är bra att ha byggt och inrett sin lokal från ritstadiet för det betyder att det finns elurtag där man behöver dem, lampor som ger rätt ljus, ergonomiska arbetsplatser och förvaring för papper och böcker. Det funkar bra för oss som jobbar här. Vår lokal har vid olika tillfällen fungerat lika bra som festlokal, filmstudio, kontor och konferenslokal.

Good Learning på Skolforum 2017


Skolforums tema ”Ge alla samma chans – för en likvärdig skola” lockade nästan 6000 besökare under två dagar förra veckan. Vi var mycket glada för årets tema, det känns lite som ”äntligen”, nu är det dags för bra nya digitala läromedel i generation 2.

Louises föreläsning på Skolforum 2017


Louise Lindbom föreläste på Skolforum den 30 oktober. Temat för hennes 40 minuters föreläsning var kombinationen av grit och digitala läromedel i generation 2.

Good Learning inbjudna till konferens i Botkyrka

Bra konferens om den digitala skolan
Good Learning var en av tjänsteleverantörerna som bjudits in av arrangörerna Skolfederation och Botkyrka kommun. Intressanta slutsatser var, att om en skola ska lyckas digitalisera, krävs att alla parter inom en kommun har ett nära samarbete. Personalen måste också förstå hur elevernas digitala verklighet ser ut.

Nu är vi medlemmar i Skolfederation

Medlem200_b320Good Learning vann på upploppet och tecknade medlemskap nummer 200 i Skolfederation. Måndag 19 juni var vi inbjudna att fira i Skolfederations fina lokaler i Hammarby Sjöstad. På bilden Louise Lindbom, Joj Johansson från Good Learning och Danny Aerts, VD för Internetstiftelsen i Sverige (IIS) som driver Skolfederation. Läs mer

Frilansspelet är granskat och godkänt av SPSM

Nyhet_spsmlogopmsSpecialpedagogiska skolmyndigheten har granskat och godkänt vårt läromedel ”Frilansspelet”. Vi är glada över att ha fått den kvalitetsstämpeln från skolmyndigheten. Läromedlet är sökbart via myndighetens verktyg ”Hitta läromedel”.

Sagan Landet låångt borta och nära är granskad och godkänd av SPSM

Nyhet_spsmlogopmsSpecialpedagogiska skolmyndigheten har granskat och godkänt vårt läromedel ”Sagan Landet låångt borta och nära”. Vi är glada över att ha fått den kvalitetsstämpeln från skolmyndigheten. Läromedlet är sökbart via myndighetens verktyg ”Hitta läromedel”.

Good Learning utvalt till Startup-Sweden, Boot Camp Gaming 2017

Nyhet_gruppbild_Startup

Good Learning deltog i Startup-Sweden, Boot Camp Gaming 2017. Tillväxtverkets satsning Startup-Sweden ger lovande digitala startupbolag från hela Sverige möjlighet att under fem dagar utveckla sin kompetens inom affärsutveckling och utvidga sitt nätverk.

Startup-Swedens sjätte omgång riktade sig särskilt till spelutvecklare inom Ed Tech och spelstudios. Omgången genomfördes av Tillväxtverket och våra samarbetspartners Artic Game Lab med säte i Skellefteå, Boden, Luleå, och Piteå, Gameport i Karlshamn och The Game Incubator i Gothia Science Park i Skövde.

Good Learning utvalt av Tillväxtverket

Nyhet_TILLV+RGB_fri_sv_blaVi på Good Learning har av Tillväxtverket blivit utvalda att delta i Startup-Swedens boot camp Gaming vecka 22. Vi är stolta över det och ser fram emot en mycket givande vecka!

Framtidsvision inom Ed Tech

Nyhet_EdTech_logo”Sverige skall bli det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och effekter i utbildningssystemet.” Det säger branschföreningen Swedish EdTech Industry. Vi håller med!

Good Learning AB

Brännerigatan 5
116 38 Stockholm

Tel 08-98 00 42

info@goodlearning.se
order@goodlearning.se

Microsoft_TierBadge_Associate_rgb_med

EdTech_logo_bild_HEM